Introduktion

Detta material är tänkt att användas för att elever i högstadiet och gymnasiet ska få öva digitala lässtrategier. Inför digitaliseringen av de nationella proven är det enligt Skolverket viktigt att eleverna ges möjlighet att öva digital läsning. Detta för att utveckla de speciella färdigheter som krävs vad gäller att både överblicka och djupläsa längre digitala texter samt att navigera mellan textens innehåll, multimodala element och till texten hörande frågor eller uppgifter.

Materialet består av fyra delar:

inledande text om varför eleverna behöver digitala lässtrategier,
anpassningar av Trovys texter efter individuella behov,
upplägg för arbete med att orientera sig i digitala texter,
konkreta förslag på upplägg för läsning.

De tre första stegen går med fördel att arbeta med i helklass eller grupp. Det går att använda materialet precis som det är eller i kombination med en skriftlig uppgift, till exempel en utredande eller argumenterande text.

1) Inledning

De allra flesta elever i gymnasiet och högstadiet är idag mycket vana digitala läsare. Om du använder dig av någon typ av sociala medier eller spelar tv- eller datorspel möter du varje dag massvis av text som du läser på en skärm. Genom det övar du förstås upp din digitala läsförmåga. Så varför behövs strategier för att läsa digitala texter?

Jo, därför att det är stor skillnad mellan de texter du möter på din fritid och de du kommer att möta under din skolgång och i ditt framtida arbetsliv. På sociala medier är texterna nästan alltid korta och i videoklipp eller spel får vi ofta hjälp med ta oss fram i texten genom att bara någon mening i taget visas. Ofta fungerar texten som ett komplement, alltså ett hjälpmedel, för att förstå en bild eller en video.

I de texter du möter i skolan, både tryckta och digitala, är det snarare tvärtom. Här är det inte alltid säkert att det finns en bild och om det gör det så är det den som är ett komplement till texten istället för motsatsen. Texterna är också ofta långa och har ett mer avancerat innehåll - de kräver alltså mer arbete för att man ska kunna förstå dem.

Dessutom skapar digitala texter några extra utmaningar för dig som läsare. Generellt läser vi lite snabbare och slarvigare när vi läser på skärm än när vi läser tryckta texter, antagligen därför att våra hjärnor fokuserar lika mycket på att scrolla i texten som att läsa den. Det är också svårare att överblicka hur lång en digital text är, vilket återigen skapar svårigheter eftersom våra hjärnor gärna vill veta hur länge de ska behöva fokusera på läsningen. Ytterligare en utmaning kan vara att genrebestämma texten, vilket är viktigt för att veta hur mycket vi kan lita på informationen och vilka förväntningar vi kan ha på det vi ska läsa. När vi läser böcker eller tidningar är det sällan särskilt svårt att avgöra vilken typ av text vi läser, vi får ju massor av ledtrådar genom bokens eller tidningens formgivning. Texter på skärm är däremot ofta lika varandra oavsett genre och man behöver därför själv kunna lista ut vilken texttyp det rör sig om.

Slutligen behöver vi också hela tiden förhålla oss till allting som finns runt texten - resten av hemsidan vi hittat texten på, länkar inuti texten eller ljud och bilder till exempel. Man brukar säga att digitala texter är multimodala vilket innebär att de använder sig av flera olika sätt att kommunicera på samtidigt. Det ställer förstås krav på dig som läsare att kunna hitta rätt sak att fokusera på bland all denna kommunikation.

Samtidigt gör digitaliseringen också läsningen lättare på många sätt. Tack vare den finns möjligheter att anpassa texten så att den passar för just dina behov. Du kan i många fall ändra typsnitt och storlek på texten, ändra bakgrundsfärg och få texten uppläst. Genom digitaliseringen har därför avancerade texter blivit mer tillgängliga för de av oss med lässvårigheter.

Digitaliseringen är alltså på många sätt positiv men kräver att du som läsare utvecklar strategier för att möta de utmaningar som läsning på skärm skapar. Nu ska du få öva på några sådana!

2) Anpassa texten

Ändra typsnitt och storlek så att det passar dig.
Bestäm om du vill lyssna på texten eller inte. Ändra eventuellt hastighet på uppläsningen vid behov.
Tänk på att det är bra att följa med i texten med ögonen även om du lyssnar. För vissa är det lättare att göra med hjälp av muspekaren eller ett finger.

3) Upplägg för orientering i texten

Precis som när du läser tryckta texter behöver du till att börja med orientera dig i texten. Det gör du för att skapa dig en bild av textens ämne redan innan du har börjat läsa. Detta hjälper din hjärna att aktivera rätt delar och gör på så sätt läsningen lättare. Flera av strategierna för detta är desamma oavsett om du läser digitalt eller analogt, men på vissa punkter skiljer de sig åt. Det handlar framförallt om de digitala texternas multimodalitet (till exempel länkar till andra sidor, animationer, videor och ljudfiler) och att det är svårare att överblicka en text på skärm än en text på papper.

Scrolla snabbt igenom texten utan att läsa mer än enstaka ord.
Läs rubriken och titta på bilden som hör till texten.
- Vad visar bilden?
- Vad säger rubriken och ingressen?
- Vad kan de avslöja om textens innehåll?

När du läser på Trovy kan du titta i fältet under ingressen. Där hittar du information om vem som skrivit texten, var och när den är publicerad samt hur lång den är. Ofta hittar du liknande information på ungefär samma plats även på andra hemsidor.

Hur kan den informationen hjälpa dig att förutsäga vilken typ av text det är?
Hur utmanande tror du att läsningen kommer vara utifrån den här informationen?

När du läser på andra hemsidor än Trovy kan det finnas till exempel länkar till andra sidor, animationer, videor och ljudfiler. Det kan också finnas olika sätt att ta sig fram genom texten. Oftast scrollar man nedåt, men det förekommer också texter där man behöver bläddra mellan sidorna genom att klicka på en pil. Detta är vanligast i kombination med ett bildspel.

Hur kommer du att ta du dig fram genom texten? Genom att scrolla, genom att klicka på pilar eller på något annat sätt?
Finns det någon video eller någon ljudfil? Vad verkar de handla om?
Finns det någon animation eller någon grafik? Vad visar den?
Finns det några länkar? Vart leder de?
Hur är texten uppbyggd? Finns det några listor eller faktarutor?
Vad har lyfts fram extra mycket, genom till exempel större typsnitt eller fet stil?
Hur lång tid tror du att det kommer att ta för dig att läsa texten?

4) Konkreta förslag för upplägg av läsning

Här passar olika metoder olika bra för olika personer. Du kommer att behöva läsa texten flera gånger, minst en gång noggrant och minst en gång slarvigt. För vissa passar det att läsa slarvigt först och noggrant sedan, för andra tvärtom. Testa dig fram och välj den metod som passar dig bäst!

Läs texten, metod 1

Ögna (skumläs) snabbt igenom texten. Strunta i ord du inte förstår.
Svara på förståelsefrågorna så gott det går, strunta i de du inte kan svaret på.
Gå tillbaka till texten och läs eller lyssna igenom den noggrannare. Pausa efter varje stycke och sammanfatta det med något eller några nyckelord. Ta reda på vad de ord du inte förstår betyder.
Komplettera dina svar på förståelsefrågorna med mer utvecklade resonemang.

Läs texten, metod 2

Läs eller lyssna noggrant på texten. Pausa efter varje stycke och sammanfatta det med något eller några nyckelord. Skriv upp de ord du inte förstår - vänta med att ta reda på vad de betyder.
Ta reda på vad orden du skrivit upp betyder.
Ögna (skumläs) snabbt igenom texten igen. Har din förståelse av texten förändrats efter att du tagit reda på de svåra ordens betydelse? Stämmer dina nyckelord överens med textens innehåll eller är det något som behöver ändras?
Svara på förståelsefrågorna med hjälp av dina nyckelord.

Fördjupa förståelsen

Svara på förståelsefrågorna till varje text för att skapa en djupare förståelse av textens innehåll.

Lärarguide

Lärarguide Trovy