Klassindelning
Gällande valet av årskurs så påverkar det vilka delar av kartläggningen som öppnas upp samt den årskurs som eleverna jämförs mot vid “vanlig” kartläggning. Det går att ändra vilken årskurs som kartläggningen baseras på innan du startar den. Du kan alltså döpa klassen efter aktuell årskurs, det går ändå att kartlägga utifrån deltester och gränsvärden för en lägre årskurs.
“Vanlig” eller anpassad kartläggning
Innan du startar en kartläggning behöver du välja om eleven/eleverna som ska kartläggas ska jämföras mot sin “klass” eller enbart med sig själv.
Om du vill se en fördelning över hur avkodningsförmågan ser ut i den aktuella klassen väljer du “vanlig” kartläggning. Den hittar du på sidan För lärare genom att klicka på den aktuella klassen och sedan klickar du på Kartlägg.
Om du istället enbart vill jämföra eleven med sig själv så klickar du på elevens namn när du är på fliken Klasslista. Därefter klickar du på Välj - Starta anpassad kartläggning. Eleven kommer då endast att jämföras med sina egna resultat och framsteg mellan kartläggningarna.
I båda fallen har du möjlighet att välja vilken årskurs som kartläggningen ska hämta deltester baserat på. (Se bild.)
Observera att du också har möjligheten att bocka i eller ur deltester innan man startar en kartläggning (se bild).
Om man till exempel väljer årskurs 5 så får eleverna göra alla deltesten och respektive elevs resultat jämförs sedan mot en elev i mitten av normalfördelningen samt mot en elev på den 33e percentilen i den valda årskursen. Jämförelsen görs för att kunna säga om en elev läser som förväntat för årskursen eller behöver extra övning gällande avkodningen.
Analys av resultat
Inom anpassad skola är det främst den kvalitativa analysen av resultatet som du som lärare behöver fokusera på. Vilka fel gör eleven, hur lång tid tar avkodningen? Genom att använda kartläggningsformuläret och göra anteckningar där, underlättas den efterföljande analysen.
Vad ni ska välja för typ av kartläggning beror på hur elevunderlaget i klassen ser ut. Har ni en relativt homogen grupp där de flesta ligger på ungefär samma nivå så kan ni välja den “vanliga” klasskartläggningen. Är det istället en ojämn grupp med elever på olika nivåer kan ni överväga att göra anpassad kartläggning på de som förefaller befinna sig tidigast i sin läsinlärning.
Viktigast är dock att ni fokuserar på att göra en analys av resultatet för att veta vad eleven behöver träna mer på. Välj gärna en lägre årskurs att börja med, exempelvis årskurs 1. Eleven gör då deltesterna på nivå 1 och 2 och ni får då information om eleven har förstått och bemästrat den alfabetiska principen och om grundläggande fonologisk avkodning är automatiserad. Om dessa deltester går lätt för eleven kan ni starta en ny kartläggning på exempelvis årskurs 2 och bocka ur de deltester eleven redan gjort. Från och med årskurs 3 finns alla deltester med.
Om kartläggningen i sin helhet tar mer än 15 minuter så bör ni redan ha identifierat områden med bristande automatisering och har då goda indikationer på var ni ska börja öva.
I resultatet på kartläggningen ges rekommendation av övningar och stigar på den lägsta nivån som eleven nådde den kritiska gränsen på. Detta illustreras genom att deltestet markeras med rött. En orange markering visar att eleven ligger någonstans mellan median och kritisk gräns och kan ha nytta av att öva på den nivån. Men som tidigare nämnts, för elever i anpassad skola kan ni behöva utgå från den kvalitativa analysen av resultatet; var uppstår svårighet/osäkerhet som eleven borde behärska - och utgå från den informationen för insatser.